Jag kan älska att se en film som jag vet att kommer att sluta lyckligt. Det finns liksom en gräns för hur hemska hemskheterna blir när jag sitter där och hela tiden bara vet att det kommer att sluta bra till sist.

Att få leva i tro på en god Gud är på många sätt som att få leva i en sådan film. Visst kommer det utmaningar och hemskheter och elände på vägen, men det kommer att sluta bra till sist. Inte ens fast livet självt tar slut är det verkligen slut. För slutet blir lyckligt. På riktigt.

Fatta nåden och storheten i att få gå omkring och tro att det är sant.