Det är länge sedan jag haft en lika ledig kväll som den jag hade ikväll. Ingen skulle köras någonstans och eftersom både Hilde och Arvid hade varsin kompis här fick jag bara vara rätt mycket.

Jag valde att bara vara med en bok. Jag väljer ju nästan alltid det. Och just den här kvällen var jag med Patrick Ekwalls bok En dag dog Hannah, alla andra dagar levde hon.

Älskar titeln. Älskar verkligen inte att bokens Hannah dog när hon var bara trettionio, exakt lika gammal (eller ung) som jag själv är nu.

Jag tar ju inte livet för givet, det är snart ett halvt liv sedan jag slutade med det. Men det är ändå märkligt att läsa om någon som inte fick mer liv än jag nu har fått. Om någon som måste lämna ett litet barn kvar på jorden utan sin mamma.

Alla dagar när alla finns och får vara friska är bra dagar. Jag blir mer och mer viss om det ju fler sådana dagar jag får. Tar dem mindre och mindre för givet. Må jag leva alla de dagarna. Och alla andra också.