Och så hände det sig att Ingrid kom hem igen efter fyra dagar på läger. Vi saknade henne alla.

Men jag undrar om inte Hilde saknade henne allra mest.

Jag önskar att jag hade sparat Hildes glädjevrål på burk. Så lycklig hon var när Ingrid äntligen var hemma igen. Hon hoppade upp i storasysters famn, slog armarna om henne och sedan var hon bara kvar.

Lite senare satt vi i soffan och pratade om saknaden och jag frågade vad Hilde hade saknat mest med Ingrid.

– Att hon är så himla, himla gullig, svarade Hilde.

Tänk att få ha en syster som är åtta år äldre. Tänk att få ha en syster som är åtta år yngre.

Fotade av moster Matilda Audas Björkholm. Hildes första dagar på jorden. Jag grät och var ledsen nästan hela tiden då. Tänk att de också då fick ha varandra, tänker jag nu.