– Det här är ingen vanlig dag, förklarade Hilde högtidligt och förväntansfullt när hon vaknade idag på morgonen.

Och nej, någon vanlig dag har det verkligen inte varit. Ingrid skulle vara på tågstationen redan 6.30 på morgonen för en heldag med fotbollslaget i Tammerfors. Arvid skulle på teater med mina föräldrar på kvällen. Och jag… Ja, bara min dag kunde få ett helt eget blogginlägg. Fredrik hade ”bara” vanligt jobb hela kvällen.

Men inget av det där tänkte Hilde på. Hon tänkte på att få bli hämtad tidigt på dagis av mormor och på att få gå på egen shoppingtur och café.

En sådan dag. En på vissa sätt fin dag och på vissa sätt svår dag. En på alla sätt intensiv dag. Vissa dagar känns det onekligen lite trångt. Som om det är nästan för mycket liv som ska rymmas in i en enda dag.

Det är mycket man inte måste, heter en bok som en av mina favoriter, Tomas Sjödin, har skrivit. Och han har så rätt. Han har ju alltid det. Men vissa dagar är det rätt mycket man måste. Också.