Han tycker det är tråkigt att läsa. Han berättar det helt ogenerat och jag älskar att han gör det. Ännu mer älskar jag att han ger mig en stor kram när jag går från skolan en stund senare. Pojken på femman som tycker det är tråkigt att läsa.

Sådana gånger tänker jag att jag nog är där jag ska vara just nu. Trots att jag väldigt ofta tänker att jag borde vara coolare och roligare och åtminstone man för att kunna göra det här jobbet tillräckligt bra.

Sådana gånger drabbas jag av tillit i bästa tänkbara form. Tillit till att det faktiskt blev som det skulle och att jag kan vila i det.

På busshållplats på väg på uppdrag.