Du behöver inte berätta för mig att det är ologiskt. Jag vet det redan.
Du behöver inte upplysa mig om att det trotsar naturlagarna. Jag vet det redan.
Du behöver inte påminna mig om att det går emot sunt förnuft. Jag vet det redan.
Jag vet allt det där.
Men jag tror ändå att en man en gång trotsade allt vi människor håller för möjligt och övervann döden. Jag tror att han ritade om kartan och förvandlade evigheten för alltid. Jag tror att han öppnde en väg som var stängd och att allt från och med honom är möjligt.
Jag tror allt det där.
Jag tror också att han kallar oss till att leva som han levde här på jorden. Ett liv i kärlek, generositet och osjälviskhet. Ett liv som handlar om att välja andra framom sig själv och att se till människors hjärtan och inte deras titlar och prestige. Ett liv i ödmjukhet och tjänande.
I vår värld.
Det är helt ologiskt. Det trotsar naturlagarna. Det går emot sunt förnuft.
Och aldrig har jag hittat något vettigare.
Glad, glad påsk!
Nästan för lycklig 
Jag läste en gång några ord av en vis filosof: ”Människan måste söka sig till djupare källor än sitt eget förstånd”, och det är ju naturligtvis sant att bara väldigt lite av allt det underliga på vår jord går att förstå med den enkla logiken man äger… Lyckliga du som tycks ha förmågan att ”se” mer…
Tack för din generösa kommentar!
Ologiskt är väl också livet, döden och så vidare.
Jag tror ändå mer på berättelsen som en blandning mellan sanning och fiktion, där det viktiga är värderingarna och det ”övernaturliga” mer ett sätt att få människor att lyssna.
Önskar att troende skulle ta till sig mer av de riktiga guldkornen i boken, ödmjukhet och självdistans.
Jag önskar också att vi troende skulle bli bättre på att leva ut det goda budskap som finns där. Jag önskar att jag skulle bli bättre på det.
Tack för din kommentar!