Den årliga (minst) vaccindebatten verkar vara igång igen. Den här gången är det vattkoppsvaccinet som finns i rampljuset och till exempel Linda har bloggat om det här och svenska yle har rapporterat här.
Jag reagerade på en kommentar. Och jo, jag märker själv att jag väldigt ofta verkar reagera på just kommentarer. Så här lyder en del av kommentaren:
”De som vaccinerar gör det ofta av bekvämlighetsskäl. De gör det enkelt för sig, gör som auktoriteten läkaren säger. De behöver inte dras med barnsjukdomar. När sen vissa föräldrar engagerar sig hårt och låter bli att vaccinera sina barn så får de vaccinerades föräldrar lite dåligt samvete. De ovaccinerades föräldrar framstår som mer engagerade, de är redo att ta lite besvär för barnens bästa. Den naturiga reaktionen är då att gå till angrepp mot dem som får dem att må lite dåligt. Man misstänkliggör och förtalar allt vaccinmotstånd för att överrösta den gnagande känslan av att man är mindre engagerad i sina barns bästa.”
Egentligen har jag inget behov av att försvara mig, för grejen är den att jag inte har dåligt samvete. Alls. Trots att jag alltså hör till den skara föräldrar som ”gjort det enkelt för mig” och således borde gå omkring med ”den gnagande känslan av att jag är mindre engagerad i mina barns bästa”.
Jag känner inte igen mig och tar inte åt mig. Men jag kan inte riktigt låta kommentaren gå förbi. För att påstå att jag skulle vara mindre engagerad och inte beredd att ta lite besvär för mina barns bästa är en ganska ful anklagelse.
Det finns otroligt motstridiga budskap gällande vaccin. Och jag är den första att erkänna att jag inte kan tillräckligt mycket för att med säkerhet kunna avgöra vilken den bästa vägen är. Och jag tror faktiskt inte heller att jag skulle kunna komma fram till den kunskap som krävs bara genom att googla lite och läsa några böcker. Så jag litar på dem som vet mer. Inte för att jag är en lat och oengagerad förälder utan för att jag är en förälder som vet var mina gränser går.
Att gå omkring och tro att alla föräldrar med vaccinerade barn är lata och oengagerade föräldrar som inte bryr sig om sina barns bästa är en ganska ogenerös inställning till de flesta föräldrar vi har i vårt land i dag. Att se vaccinmotstånd som ett vattentätt bevis på engagerat föräldraskap känns onekligen väldigt förenklat.
Tills jag vet mer litar jag på dem som vet ännu mer än jag. Tills vi vet mer. För okomplicerat och entydigt är det ju inte för någon av oss. De som anser det vara helt givet har åtminstone helt fel. Med oss andra vet jag inte riktigt.
Nästan för lycklig 
Fin bild!☺
Tack! =)
Bra skrivet! Själv tycker jag att det är skrämmande att människor litar på vad någon bloggare skriver om vaccin. Man har ju inte den kunskap som krävs genom att man googlar lite och förlitar sig på anekdotiska bevis, saker som man själv upplevt och andra upplevt. Vill man få mera ingående och tillförlitlig information i ämnet ska man vända sig till de som faktiskt är sakkunniga inom området.
Inte heller i den här frågan kan man generalisera. Men viktigast tycket jag, är att vi inte anklagar varandra. OFTA hör man att de som inte vågar ge vaccin (vägrar kalla dem/oss vaccinmotståndare) är oansvariga inför hela samhället. Jag vågar påstå att de allra flesta har tänkt fler än en gång förrän man lämnat bort vaccinet, och kommit fram till att det är det mindre onda av två onda ting. Mera kärlek och mindre fördömmelse!
Vaccinfrågan ja..alla får göra som de bäst vill, varje förälder vill ju sitt barns bästa! Man har dåligt samvete om man gett vaccin & barnet får ngn biverkning & man har dåligt samvete om man inte gett ngt specifikt vaccin & barnet blir sjukt..sitsen som förälder man befinner sej i gällande vacciner är redan svår som den är.
Nog har jag större förtroende för vad läkarna och vad statens rekommendationer säger än vad självlärda människor säger som baserar sin kunskap på en massa overifierade skrivelser på internet. Nog vill jag tro att de nationella rekommendationer som finns baserar sig på noggrann forskning och övervägande. Det innebär ju en stor kostnad för staten och inte skulle man vaccinera om det inte var övervägande nyttigt.