Sedan förra hösten har Ingrid varit på dagis tre dagar i veckan. I höst överväger vi fyra dagar. Ingrid har inte övervägt. Hon har varit rörande övertygad om att tre dagar, trots allt, är det bästa. Vi har inte riktigt vetat varför.

Tills för några dagar sedan.

– Mamma, vet du vad? Pappa har ju redan fyllt år och du fyller snart. Så ni börjar nog bli gamla nu och kan ta hand om Arvid själva så att jag kan vara på dagis fyra dagar.

Vi tackar för förtroendet.