Saara skriver:

december 20, 2012 kl. 3:39 e m

Hon är så vacker, den där ingriden. Lik sin mamma.

Svara
- amandas skriver:
  
  december 20, 2012 kl. 9:12 e m
  
  Hon är fin, jo. Den finaste tror jag bestämt.
  
  Svara

Kommentera Avbryt svar

Skriv din kommentar här...

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

E-post (obligatoriskt) (Adressen lämnas aldrig ut)

Namn (obligatoriskt)

Webbplats

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut / Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s

Meddela mig om vidare kommentarer via e-post.

Meddela mig om nya inlägg via e-post.

Δ

Mitt liv blir inte till när jag skriver det, men jag ser livet tydligare när jag ser på det med penna i hand. Alla dagar glimmar någon gång och jag försöker envist hitta glimret. Jag går genom livet tackande och bedjande, inget har visat sig vara bättre.

amanda.audas.kass@gmail.com

Senaste inläggen

Än inga alls
Frånvaron av något
Den som vet vet
Det måste gå
Att vara tonårsförälder

Senaste kommentarer

	Mixan om Än inga alls
	amandaaudaskass om Det måste gå
	Mikael Öhman om Det måste gå
	E om Att få leva i en sådan fi…
	Louise Baumgärtner om Att få leva i en sådan fi…