Jag tror jag är kär i idol-Tove. Ja, det var bara det. Och förstås det att jag gråter om hon eller Erik åker ut i kväll. På ett förnuftsmässigt plan kan jag hylla musikaliteten, suveräniteten och talangen hos Mariette och Calle. Men jag kan inte älska dem på samma sätt som jag älskar de unga två.

Jag tror jag är kär i idol-Tove. Ja, det var bara det. Och förstås det att jag gråter om hon eller Erik åker ut i kväll. På ett förnuftsmässigt plan kan jag hylla musikaliteten, suveräniteten och talangen hos Mariette och Calle. Men jag kan inte älska dem på samma sätt som jag älskar de unga två.

Titta vad jag hittade i dag när jag julstädade. Otroligt. Fantastiskt. Något krockskadade och allt annat än välmående – men nu är de här igen! Hurra!

Emmi och Anders hoppade på tåget efter lunch och landade här hos oss lagom till middagen. Det är vi glada för! Med sig har de sin charmiga dotter, vår underbara guddotter. Nu tassar våra blonda tomtenissor omkring i sina luvor. Det lyser elljusstakar i fönstren. Det regnar utanför och är varmt nog för shorts. Men julen känns närmare än någonsin tidigare i år.

Och just precis NU välkomnar jag julen. Julmusik på. Städning. Sedan pynt. Och långväga småjulsgäster. Ah!

Som halvsunkig småbarnsmamma och prästfru, närmare trettio än tjugo, tar jag mig friheten att bli lite lycklig då det visslas efter mig på hemvägen från jobbet. Så det så.

Nu hände det ofrånkomliga och sorgliga. Boken av Göran Skytte är utläst. Det fina är att den inte är slut. Den lever kvar.

Mitt torsdagsnöje är kanske inte så högklassigt och värdigt, men det är ganska skönt. Mammas pojkar, pop corn och rika chokladkex. Stör mig inte. (Det där sista riktades till Ingvild som varit lite bökig och stökig de senaste nätterna).

Jag undrar om det finns någon annan som tittar på Mammas pojkar. Och står för det.

Mitt torsdagsnöje är kanske inte så högklassigt och värdigt, men det är ganska skönt. Mammas pojkar, pop corn och rika chokladkex. Stör mig inte. (Det där sista riktades till Ingvild som varit lite bökig och stökig de senaste nätterna).

Jag undrar om det finns någon annan som tittar på Mammas pojkar. Och står för det.

Alla små nissar bör ha en tomtemössa med bjällra så här någon ynka dag innan den lilla julen. Vår nisse har en sådan nu. Hon har vägrat ha den hittills och jag fruktar att den trenden är bestående. Det är omöjligt att bekläda hennes hjässa med något annat än Liverpool-mössan.

Jag dränker mina sorger över hennes avvisande i tvivelaktiga youtube-klipp. Jag skäms inte ens över det faktum att jag lyssnat på Stronger med Britney Spears. Eller över det faktum att jag inbillar mig se ut lite grann som Nelly Furtado trots att de faktiska likheterna är lika med ännu mindre än noll.