Jag just nu:

Å ena sidan känns inga av mina problem riktigt riktiga. I en värld som brinner blir mina i-landsproblem just precis i-landsproblem.

Å andra sidan är jag skör och grundsorgsen och det gör mig stundvis märkligt och pinsamt dålig på att hantera till och med mina i-landsproblem.

Just så är det för mig just nu. Vissa dagar lever jag i konstant tacksamhet för trygghet och fred i mitt liv. Så medveten om de perspektiv som är just nu. Andra dagar lever jag i… något helt annat. Mycket fulare och sämre. Så oförmögen att känna de perspektiv som jag vet att är verkliga.

Tänk tänk tänk att det här händer.

Jag pratade i telefon med en vän en gång och tittade framåt i tiden. Mot just den tid som är nu. Och jag minns att jag sa att jag önskade att mitt största problem den här våren skulle bli vad jag ska göra i augusti när min nuvarande anställning tar slut.

Jag önskar att jag hade haft rätt. Och aldrig hade jag kunnat ana orsaken till att jag hade fel.