Om igår var nästan noll har idag varit nästan hundra. Först nu när klockan är nio på kvällen är någon arg på mig för första gången, igår hade jag tappat räkningen redan tidig eftermiddag.

Varför någon är arg just nu? Nå, för att jag provocerades av att hen helt uppenbart sniglade med flit i samband med wc-besöket efter läggdags. En människa som knappt får händerna tvättade utan påminnelse i vanliga fall tvålade nu in sig som om hen gjorde reklam för corona-handtvätt i slow motion. Och ännu värre: skulle prompt använda wc-borsten. Efter kiss!!! Som om personen i fråga ens vet att den finns när den faktiskt skulle kunna användas.

Så, ja. Jag blev provocerad. Och ja. Hen med det plötsliga intresset för handhygien och toalettstädning blev arg.

En en av mina vänner sa en gång att alla våra barn är så roliga. Och jag förstår vad hon menar. De är ju roliga, och jag tycker om det. Men jag tänker också att den roligheten kommer med ett pris. De roliga barnen har ofta starka personligheter åt alla håll. Det är ju inte så att de är starka bara när de är roliga och charmiga och samarbetsvilliga. De är ju precis lika starka när de ifrågasätter, trotsar och absolut inte vill samarbeta. Eller när de vill skura toaletten efter läggdags.

Men roliga är de. Och väldigt älskade.