Den här dagen hade riktigt dåliga förutsättningar. Det kan ju lätt bli så när ett barn är vaket ännu halv två på kvällen (natten? morgonen?) och ett annat vaknar redan kvart över sex på morgonen (natten?).

Jag bara älskar när livet vägrar anpassa sig till riktigt dåliga förutsättningar. Den här dagen blev mot många odds så fin och innehöll så mycket.

Händer det att du nyper dig själv i armen och undrar om det här faktiskt är ditt liv? Om just du faktiskt fick allt det här och framför allt alla de här? Det händer mig. Det hände mig idag.

Det bästa med den här dagen var att den var stor i all sin enkelhet. Det var inget glitter och inga fyrverkier, det var storhet i det helt vanliga och vardagliga. I min bok är den sortens storhet den största.

Tack.