Det var en gång en tid i mitt liv när vi hängde massor. En gång i veckan. Tur och retur. VR och jag. Man kan lugnt säga att coronan kom mellan oss och att vårt förhållande fick en lång paus.

Idag har vi återförenats. Och jag kom ihåg hur de där ensamma timmarna på tåg är mina absolut bästa läsa-jobbgrejer-timmar. Och jag kom ihåg hur gott det gör att få vara helt ensam en stund ibland. De stunderna är lite för få just nu.

Sedan tog jag lokaltåg P till en station hyfsat nära bästa vänner och fick återförenas med dem också. Att komma hem till dem är att komma hem.

Det här har på många sätt varit en fin dag. Jag behövde på många sätt en fin dag.

Tack.