– Vad coola glasögon du har!

Det går inte en vecka utan att Hilde får höra den kommentaren av en ny bekantskap. De som inte känner henne kan ju tro att hon bär solglasögon 97 % av sin vakna tid för att hon tycker det är en rolig accessoar. Så är det ju inte. Solglasögonen är ett måste. Utan dem ser hon nästan ingenting.

Jag har tänkt många gånger att det är fint att ha ett måste som väcker så positiva reaktioner. Om man nu en gång måste ha ett måste så är det ju roligt om det är ett coolt måste. Ändå.

Samtidigt är det klart att jag kan sörja att hon måste ha sina solglasögon så ofta. Om ögonen är själens spegel ser ju omvärlden väldigt lite av Hildes ytterst sevärda själ och det kan jag tycka att är trist. Sådant kan få ett modershjärta att gråta en svag dag.

Så därför blev mitt modershjärta alldeles varmt när jag fick höra att Hildes dagiskompis hade valt att också ha sina solglasögon inomhus. För att Hilde hade sina.

Det är vänskap.

Det går som bekant att stava till vänskap på väldigt många olika sätt. Att bära solglasögon inomhus är ett av mina nya favoritsätt.