I dag krockade min gamla värld med min nya. Jag var på bokmässa som läsambassadör samtidigt som min skola – ja, min – också var där. Jag fick träffa många av de kolleger som var mitt mesta häng under många års tid och jag fick träffa många av de elever som var mina. Ja, mina.

– Hur har du det? Hur mår du? frågade mina elever efter att vi kramats. För sådana är de. De frågar. Och jag kunde svara helt uppriktigt och av hela mitt hjärta:

– Det är jättebra! Jag tycker väldigt mycket om mitt nya jobb, men jag saknar er så mycket.

Och de sa att de saknar mig. För sådana är de.

Mitt svar var uppriktigt. Så är det och så kan det vara. Att jag saknar dem massor betyder inte att det jag har nu inte är bra. Att det jag har nu är jättebra betyder inte att jag inte saknar dem.

Lyckliga, lyckliga jag som har både en gammal och en ny värld som ger mig så mycket glädje, så många utmaningar och så många möjligheter att utvecklas och växa.

Illustrerar med bilder från mässan. Jag har bland annat delat ut kassar med läsinspiration och modererat samtal.