I den stad som var stan för mig under hela min tonårstid öppnar H&M den här veckan. Jag gick förbi butiken ett par gånger under höstlovsresan norrut och varje gång tänkte jag på hur mycket en människas tankesätt faktiskt kan förändras.
Det fanns ju en tid då jag älskade H&M. Nu… känner jag något helt annat. Ett konkret exempel: som höggravid lever jag i klänning och tyvärr också i strumpbyxor. Tyvärr eftersom strumpbyxorna inte riktigt tagit min nya kroppsform till sig. Oftast faller de ner under rumpan och grenen hänger någonstans i knävecken – varsågod för detaljerna. Träffade en annan gravid som berättade att hon investerat i ett par graviditetsstrumpbyxor och jag blev förstås intresserad. Men de var köpta på H&M och mitt intresse dalade. Plötsligt kändes knävecken som en helt rimlig plats för strumpbyxor.
Jag avskyr ju inte H&M i sig. Jag bara avskyr vad kedjan står för; billigare kläder än vi egentligen har råd med. För det pris som jag inte betalar betalas alltid av någon annan. Och den där andra har betydligt mindre råd med prislappen än vad jag har.
Jag är inte ännu den konsument som jag vill vara, men jag är åtminstone på väg åt rätt håll. Jag köper betydligt färre plagg per år än jag gjorde under min fattiga studietid. Jag väljer mina plagg med betydligt större omsorg och jag bär dem sedan betydligt längre tider. Inte för att jag plötsligt har råd att göra andra val, för jag lägger faktiskt inte mer pengar på kläder nu än jag gjorde då. Men jag väljer vettigare och jag väljer bort vettigare.
De flesta röster vi avger avger vi faktiskt med våra plånböcker. Någon enstaka gång i året får vi skriva in politikers nummer på röstsedlar, men nästan dagligen öppnar vi våra plånböcker och varje gång vi gör det så är det politiskt. Och någonstans måste vi börja.
Själv började jag med att hellre välja ett dyrt plagg än tio billiga och med att inte ens besöka affärer där jag helst inte handlar. Jag inleder mig icke i frestelse i onödan, liksom.
Var börjar du?
Illustrerar med bild på klänning som jag köpt för flera år sedan och stortrivs i varje gång. Så där som jag strävar efter att det ska vara med alla mina plagg.
Nästan för lycklig 
Jag älskar din resa som tagit dej hit. Att det går att förnuftsmässigt bryta ett mönster och gå emot normer.
Och jag får samma H&M-känslor som du. Det måste ju vara fel på något mellan råvara och produkt (och arbetsvillkor) då det är så billigt. Och det vill inte heller jag understöda. Heja oss!
Jag älskar att resan tagit mig någonstans och hoppas att den tar mig längre framöver. Tycker det är enormt fascinerande att märka hur en människas tankesätt faktiskt kan förändras om hen vill.
Tack för en väldigt bra och intressant text 🙂 Jag brukar också undvika att köpa något från H&M , speciellt efter jag såg hur otroligt dåligt ställt de som syr kläderna har det.. Efter jag såg en dokumentär som visade hur de har det så slutade jag helt och hållet köpa på H&M.. Tyvärr är inte H&M den enda kedjan som inte har allt helt hundra arbetsförhållanden
men ett väldigt viktigt ämne som du tar upp!
Tack för din kommentar! Du har helt rätt i att H&M bara är ett exempel av tyvärr många och de bär ingen skuld ensamma. Jag försöker undvika all slags shopping som går ut på att jag går in i en butik utan en klar uppfattning om vad jag söker och sedan kommer ut med en klänning och en tröja som jag hade råd med för att de var så billiga.
Grattis till både magen och tankar kring kläder. Vill bara lägga till ett litet tanke frö… Jag själv gillar ett visst dyrt klädmärke. Det lönar sig att köpa något man verkligen gillar och sedan kunna slita på ex en tröja i 15 år utan att den ser gammal ut. Nu har jag senaste tre åren tagit ett steg till… Jag köper mina fina kläder…..på Tradera! 🙂 och oftast till 1/3 av original priset. Ännu har jag inte blivit lurad, och efter en tvätt i eget tvätt medel är plaggen mina också i hjärnan… Passar kanske inte för alla, men för mig, miljön, plånboken och arbetarna…. Lycka till på alla sätt! / Annsan Palmborg
Bra tankefrö! Jag har också köpt en del plagg begagnade och varit mer än nöjd. Tack för påminnelsen!
Bra inlägg (som vanligt)! Och på tal om graviditet och strumpbyxor så har du inte missat nånting då du dissat H&M. Själv bor jag i en stad där det finns endast en klädaffär som säljer gravidkläder – och endast underkläder – så vid ett huvudstadsbesök (händer ganska sällan) någorlunda tidigt i graviditeten köpte jag faktiskt (i brist på tid, brukar inte heller gärna handla där) ett par graviditetsstrumpbyxor på H&M. De gick sönder innan jag hunnit få dem på mig. Resten av vintern och våren bodde jag i Norlyns stödstrumpbyxor storlek giga 🙂
Men vad jag egentligen skulle skriva är att jag ofta blir knäckt då jag köper det där ena dyra plagget och förväntar mej en livslängd på några år minst, och så ger dragkedjan upp efter första säsongen. Eller så blir det noppigt i alla fall. Eller något annat – plagget håller inte vad det lovar, kort sagt. Och då blir frestelsen ibland stor att handla hos nån billighetskedja.
Där är nog second hand bra att komma ihåg – instämmer i tacket för påminnelsen!
Haha! Då kör jag med knäveck de här sista veckorna också. Har det gått hittills ska det väl gå resten av vägen också. 🙂
Om en inte har råd med varken 10 billiga plagg eller ett dyrt, utan bara har råd med det där ena billiga plagget ibland när alla loppisar är genomsökta?
Hur tänker du om det?
Själv är jag löjligt glad över att H&M kommer till jeppis så jag ibland har råd med ett nytt plagg till mej själv eller till min bebis. För i de nuvarande butikerna har vi inte råd att shoppa. Speciellt inte då en av oss växer flera centimeter i månaden.
Då tänker jag förstås så här: att vi som kan välja är skyldiga att välja och att de som inte har något val naturligtvis är befriade från valet. Så känn dig fri.
Samtidigt tror jag att många som egentligen har råd (nu syftar jag inte på dig) och därmed också har ett ansvar inte tar det ansvar som egentligen är deras att ta. Jag har själv varit där och det är till mitt gamla jag jag vänder mig, för jag tror många tänker som jag tänkte då.
Sedan kan jag inte låta bli att tycka att det är otroligt sorgligt att butiker likt H&M, med så vidriga villkor på så många sätt, är det enda alternativ som finns för så många. Där borde världen (igen inte syftat på dig eller den enskilda konsumenten) bli bättre. Skärpa sig.
Problemet är att även om man köper ett dyrt plagg så behöver inte det på något sätt garantera bra arbetsförhållanden och inte heller bra kvalitet. Marimekko åkte ju dit för att ha mörkat tillverkning i en fabrik i Thailand med usla arbetsförhållanden. De flesta märkesplagg tillverkas nuförtiden i Kina osv. Sömmerskorna får lika lite betalt men företagen tjänar bättre.
Så är det ju tyvärr. Det är svårt att få bergsäkra garantier. För mig gör det ändå gott (på ett helt individuellt plan) att välja några få plagg med omsorg och inte slentrianshoppa så mycket bara för att det är billigt. Och åtminstone avfallsmässigt är det ju bättre med mindre.
Absolut, avfallsmässigt mycket bättre och sundare inställning till konsumtion överhuvudtaget.Jag försöker också tänka så. (Men H&M kan vara lika bra val som en dyrare butik så länge man köper för verkligt behov och långsiktigt.)