Igår flyttade vi äntligen äntligen in i vårt sommarhus. Vi har väntat på rinnande vatten och på delägarna från Sverige. Det första skulle finnas senast i fredags och det andra senast igår. 

Vi har det andra. Så utan rinnande vatten och reella möjligheter att uträtta behov av det mer krävande slaget försmäktar vi i detta hus. 

Och jag är lycklig. Och barnen är lyckliga. 

Rinnande vatten lär vi få idag. Må det lyckas! Annars kan lyckan vara… mer begränsad ikväll. Känner jag. I längden kan det bli tungt att värna om varje vattendroppe när man lever med fem barn.

Så mer begränsad kan lyckan bli om vår vattentillvaro inte blir mindre komplicerad. Men försvinna kan den nog inte göra. Lyckan hör ihop med livet här.