Igår kom rankningen. Du kan se den till exempel här. Den kommer varje år och den ifrågasätts och kritiseras varje år. Det är väldigt lätt att få goda resultat om man tar in bara goda elever, säger en kritisk. De skolor som tar in elever på hela skalan gör faktiskt ett bättre jobb, säger en ifrågasättande. Det kräver ingen pedagogisk kompetens att undervisa bara stjärnor, säger en elak.

Jag förstår. Både den som kritiserar och den som ifrågasätter, jag är själv långt ifrån övertygad om att rankningarna har sin plats och sitt syfte. Men jag blir lite tigerlärare – så där som en tigermamma men som lärare. För det känns som om kritiken och ifrågasättandet på något sätt förminskar eller vill förminska de helt fantastiska resultat som våra elever nått upp till. Och då ryter jag till.

Jag säger verkligen inte att det är bara skolans förtjänst. Jag säger inte heller att den här rankningen säger något om hur bra vår skola i sig är (vad nu en skola i sig ens är). Men jag säger att de 117 i vår skola som blir en vit mössa rikare på lördag minsann har förtjänat sina resultat och jobbat målmedvetet och hårt. Kom inte och ta glädjen ifrån dem!

Jag vet också att jag som lärare jobbar hårt. Om det är så att mitt jobb inte kräver något av mig för att mina elever redan är så bra i sig själva så har åtminstone inte jag märkt det. Kom inte och säg att jag jobbat i onödan!

Blivande studenter i alla skolor har tre intensiva, turbulenta och krävande år bakom sig. På olika sätt. Någon har kämpat med skolarbete, någon annan med hjärtesorg. Någon med föräldrars skilsmässa, någon annan med egen psykisk ohälsa. Någon med orimliga prestationskrav, någon annan med huvudlösa motivationsproblem. Alla de studenterna finns i alla skolor. Alla.

Slutresultaten berättar så väldigt lite. Vägarna dit berättar allt, men de berättelserna skapar inga rubriker. Vi överdriver lätt rankningarnas betydelse genom att överdriva våra reaktioner på dem. Och vi förminskar lätt de goda studentresultaten och det hårda arbetet som ligger bakom dem genom att hitta förklaringar och ursäkter.

Tro mig. Det är inte bara skolor nere på listorna som tycker att de här rankningarna är jobbiga. Också vi som ligger högre upp tycker det är ganska besvärligt. Gårdagen är paradoxalt nog den dag då mitt arbete värdesätts allra minst. Den dag då min skola är bäst i Svenskfinland är jag den lärare som gjort minst och haft det lättast.

Ryt.