Det tar sig. Redan någon minut före elva somnade vår Ingrid ikväll. Och jag blev egentligen sur bara en gång. Ingen grät. Ingen skrek.
Som sagt; det tar sig.
Men det kom med ett pris. Jag fick ligga och läsa på samma soffa som Fredrik satt och tittade på Bron i, för Ingrid somnade i vårt rum. Så nu har jag obehagliga repliker och bilder i huvudet lagom till läggdags.
För den som oroar sig för att det här utvecklas till en sömnblogg kan jag lova bot och bättring redan imorgon.
Tack för tips och tankar!
Nästan för lycklig 
Ja men det låter mycket bra.
Vår femåring, han som umgås mer med drakar än med barn, lugnar sej ibland med relaxing music, lite zen och reikimusik som finns på you tube.
Jag bad honom lyssna och blunda och se efter vad han ser till tonerna.
Nuförtiden vill han ofta att jag spelar ”musiken till drömmarnas land” så att han kan ta sej in där.