I dag saknar jag dem som allra mest. Trots att vi ännu i dag vaknade under samma tak som många av dem och trots att vi ännu i går delade måltider med de flesta av dem. Min älskade ursprungsfamilj. Älskad precis som den är.

I år var vi rekordmånga, nitton personer, som firade julafton tillsammans på menlösa barns dag. Det kändes rikt. För varje jul som går känns det ännu rikare. Tänk att vi får ha varandra. Tänk att vi får vara tillsammans. Tänk att vi vill vara det.

Ungefär så här var det. Ganska trångt. Ganska härligt. Här är vi fotade av min goda styvsyster Johanna.