Begravning

I dag grät jag ikapp med ett par hundra andra. Jag är svartklädd. Jag lärde känna en underbar man genom att vara närvarande med alla sinnen på hans begravning och minnesstund. Och jag tänkte (med hårt knutna nävar) att min bästa vän har gråtit tillräckligt nu.

Begravningsdagar är tunga och tärande och samtidigt befriande. Det finns utrymme för glädje och tacksamhet och från och med då får sorgen andra former.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s