I natt frångick vi en av våra föräldraprinciper och lät vårt krassliga barn sova mellan oss i vår säng. Som ett lamm sov hon. Som världens bästa och sötaste lamm. Tolv timmar natt trots fem timmars dagssömn i går. I vanliga fall skulle hon inte ens ha gått till middagsvila vid det här laget. I detta ovanliga fall har hon redan sovit en timme och en halv. Slocknade på soffan. Utan sin älskade tutu. Hälsa, vad är det? undrar vi också i dag.