Alla mina tre systrar bor för långt borta från mig. En av dem bor numera alldeles för långt borta, i New York. Det enda goda med det är möjligheten att hälsa på.
Många försöker ju gräva guld i USA för tillfället. Vi fick guld. Massor med guld.
Guld är:
- Att få vara åtta hela dygn på resa med min Fredrik, det var vår klart längsta barnfria period sedan vi fick barn
- Att få hänga jättemycket med syster Fanny och hennes Eskil, så sjukt sköna och roliga typer
- Att få se glimtar av deras vardag och verklighet, nu har deras tillvaro plötsligt konturer
- Att få leva en vecka i storstadspuls på Manhattan
- Att få se en VM-match på plats med 80 000 andra, så sjukt mäktigt
- Att få sitta precis bakom Senegals klack på nämnda match (även om jag är team Norge i år)
- Att köra morgonlänk i Central Park
- Att se Lejonkungen på Broadway, det var så vansinnigt bra!
- Att få ta paus från vardagsröj och medling i syskonbråk
- Att samla ungefär 20 000 steg om dagen
- Att få se VM-matcher på uteserveringar och pubar i rimlig tid och inte mitt i natten
- Att få fira traditionell svensk midsommar med tusentals andra i en park i New York
- Att få besöka en helt magiskt fin bokhandel, jag började nästan gråta när vi var där
- Att för första gången i livet få se tvättbjörn och eldflugor (råttorna hade jag klarat mig utan)
- Att få äta gott och leva gott och sova otippat jättegott (New York-tid och uppblåsbar madrass kan vara min grej)
- Att få både vila och göra i bra balans
- Att få komma hem till glada barn som också haft en fin vecka










