Åh, denna dag. Så intensiv och god att jag inte känt av ens minsta lilla trötthet på hela tiden. Jag har jobbat hårt. Igen. Men detta hårda jobbande som präglat mitt liv de senaste 2,5 veckorna börjar snart ge med sig och jag hurrar inombords vid blotta tanken. Vid ett tillfälle jobbade jag så hårt att jag bet av mig alla naglar. Jag som hade sparat så länge och såg så kvinnlig ut i morse. Äsch. Efter jobbet kramade jag mina absoluta favoriter i ungefär tjugo minuter. Sedan har jag umgåtts med tjejer, ätit toasts och frossat i pepparkakor. Nu kom jag hem till en lycklig man och en sovande dotter. Härligt.

Denna natt har två nya rekord slagits i vår residens. Något förenklat kan man säga att ett var gott och ett ont.

Det goda: jag slog ett nytt rekord i Bejeweled 2. Numera är jag nästan mästare.

Det onda: Ingrid slog ett nytt rekord i vaken tid mitt i natten. Hon slocknade först efter tre timmar och femton minuter. Aldrig i sitt liv har hon varit vaken så länge i sträck mitt i natten. Må hon aldrig i sitt liv behöva vara det igen.

Jag skulle gladeligen ge bort det goda rekordet och ett halvt öra för att det onda rekordet aldrig hade blivit slaget.

Ännu en gång bloggar jag mitt i natten. Jag gör det ogärna, men ibland måste man. Ingrid har yrt omkring i vaket tillstånd i två timmar vid det här laget. Jag har slitit mitt hår över vad det är som fått en relativt säker sovare helt ur balans den senaste veckan, och har nu gjort en diagnos; övertrötthet. I morgonkväll ska hon placeras i sovande läge tidigare än någonsin. Vi får se vad det leder till.

Samtidigt som hon är otroligt irriterande när hon är pigg som en spigg mitt i natten så är hon ganska rolig när hon är det. Och musikalisk. Jag försökte nynna något stillsamt och lugnt för några tio minuterspass sedan och hon bara började skråla. Jag triggade tydligen i gång henne ordentligt. Hon har sjungit Bä bä vita lamm för mig lite för många gånger. Jag har också starka skäl till att misstänka att Midnatt råder numera ingår i hennes repertoar.

Vid ett tillfälle sa hon med klar och tydlig röst; Söta mamma. Det är det finaste hon någonsin sagt till mig. Men det räknas kanske inte när det kommer så här mitt i natten från en människa som ena minuten ligger platt och matt och trött i sin säng för att nästa minut ställa sig upp, babbla i ett och rycka våldsamt i spjälorna till sängen. Det kanske inte räknas.

Eller? Nja. Den här tiden på dygnet är jag ännu snällare mot mig själv än annars. Det är klart det räknas. Hon älskar mig. Och från och med i dag kan hon också uttrycka sin kärlek verbalt.

Ännu en gång bloggar jag mitt i natten. Jag gör det ogärna, men ibland måste man. Ingrid har yrt omkring i vaket tillstånd i två timmar vid det här laget. Jag har slitit mitt hår över vad det är som fått en relativt säker sovare helt ur balans den senaste veckan, och har nu gjort en diagnos; övertrötthet. I morgonkväll ska hon placeras i sovande läge tidigare än någonsin. Vi får se vad det leder till.

Samtidigt som hon är otroligt irriterande när hon är pigg som en spigg mitt i natten så är hon ganska rolig när hon är det. Och musikalisk. Jag försökte nynna något stillsamt och lugnt för några tio minuterspass sedan och hon bara började skråla. Jag triggade tydligen i gång henne ordentligt. Hon har sjungit Bä bä vita lamm för mig lite för många gånger. Jag har också starka skäl till att misstänka att Midnatt råder numera ingår i hennes repertoar.

Vid ett tillfälle sa hon med klar och tydlig röst; Söta mamma. Det är det finaste hon någonsin sagt till mig. Men det räknas kanske inte när det kommer så här mitt i natten från en människa som ena minuten ligger platt och matt och trött i sin säng för att nästa minut ställa sig upp, babbla i ett och rycka våldsamt i spjälorna till sängen. Det kanske inte räknas.

Eller? Nja. Den här tiden på dygnet är jag ännu snällare mot mig själv än annars. Det är klart det räknas. Hon älskar mig. Och från och med i dag kan hon också uttrycka sin kärlek verbalt.

Mitt nytvättade hår ser helt otroligt ut. Helt. Jag kan omöjligt presentera det i bildform. Någon slags självbevarelsedrift har jag. Min man märkte den ofantligt fula frisyren och påpekade på det snälla sättet:
– Du ser ut som om du hade varit med i Lilla huset på prärien.
Det ska man inte behöva göra när man är 26 år och lever 2009.

Mitt nytvättade hår ser helt otroligt ut. Helt. Jag kan omöjligt presentera det i bildform. Någon slags självbevarelsedrift har jag. Min man märkte den ofantligt fula frisyren och påpekade på det snälla sättet:
– Du ser ut som om du hade varit med i Lilla huset på prärien.
Det ska man inte behöva göra när man är 26 år och lever 2009.

Vi har under kvällen hängt med vänner i en lobby. Pratat jul, käkat nachos och gjort upp stora planer för luciadagen.

Vi har under kvällen hängt med vänner i en lobby. Pratat jul, käkat nachos och gjort upp stora planer för luciadagen.

Så här goda vänner blev jag och Kingis när jag slutade gråta över spilld mjölk (bokstavligen) och hällde upp ett glas till åt henne. Hon förtjänade mitt förtroende och drack ur glaset som en belevad societetsdam.

Helt kreisi. Så här roligt kan vi ha det när vi är överens om väsentligheter som till exempel mjölk.

Kolla Ingrids ögon här ovan. Jag tycker de förmedlar en hel del. Kanske hon sett på America’s next top model och lärt sig le med ögonen.

Kanske hon borde lära sig work her angles också så att hon inte blir så kantig i ansiktet.

Så här goda vänner blev jag och Kingis när jag slutade gråta över spilld mjölk (bokstavligen) och hällde upp ett glas till åt henne. Hon förtjänade mitt förtroende och drack ur glaset som en belevad societetsdam.

Helt kreisi. Så här roligt kan vi ha det när vi är överens om väsentligheter som till exempel mjölk.

Kolla Ingrids ögon här ovan. Jag tycker de förmedlar en hel del. Kanske hon sett på America’s next top model och lärt sig le med ögonen.

Kanske hon borde lära sig work her angles också så att hon inte blir så kantig i ansiktet.