I dag har jag upplevt både höjder och dalar på jobbet. Höjder när jag inom loppet av en timme fick applådera 30 gånger och fälla glädjetårar. Höjder när jag fick överraska någon positivt. Dalar när någon annan blev besviken. Höjdigt och daligt i dag på jobbet. Men bara höjdigt hemma. Jag kom hem till en man som hade fått nog. Han hade hällt ut alla mössor, vantar, halsdukar och skor på golvet i tamburen och kom med nya, tydliga förhållningsregler. Från och med nu får var och en ha fyra par skor i tamburen. Och jag, jag får bara ha två par sådana ”som är överallt”. Det är alltså stövlar.

Lyx i vardagen är det faktum att jag ska vara på jobbet om elva minuter och att jag kan sitta hemma och blogga fortfarande. Då har man en kort arbetsväg. En annan minst sagt luxuös del av livet denna fredagsmorgon är det faktum att Ingrid inte fört minsta lilla ljud sedan vi la henne i liggande läge i går klockan tio.

Nu har vi avklarat årets första julfest. Som den festprisse jag är tycker jag ju att det aldrig kan bli för många. Trots den festprisse jag är gick jag hem tidigt. Tacka Ingrid för det. Hon kom ändå i säng två timmar för sent.

Premiär för julklänningen 09. Införskaffad i London och både söt och stilren.

Maten var amazing. Ingen vanlig julmat, men otroligt god.

Före gästerna strömmade in i salen fick Ingrid härja fritt bland borden. She enjoyed.

Hon fick också spela. Spela är för övrigt ett av de ord som numera ingår i hennes för varje dag växande vokabulär.

Som sagt. Maten var god. Jag åt för kung och fosterland. Men missade desserten på grund av tidig avfärd.

Vi hade mysigt.

Och roligt.

Men vissa (läs: Ingrid) hade svårt att sitta stilla i stolen. Dessutom rev samma vissa andra i håret.

Nu har vi avklarat årets första julfest. Som den festprisse jag är tycker jag ju att det aldrig kan bli för många. Trots den festprisse jag är gick jag hem tidigt. Tacka Ingrid för det. Hon kom ändå i säng två timmar för sent.

Premiär för julklänningen 09. Införskaffad i London och både söt och stilren.

Maten var amazing. Ingen vanlig julmat, men otroligt god.

Före gästerna strömmade in i salen fick Ingrid härja fritt bland borden. She enjoyed.

Hon fick också spela. Spela är för övrigt ett av de ord som numera ingår i hennes för varje dag växande vokabulär.

Som sagt. Maten var god. Jag åt för kung och fosterland. Men missade desserten på grund av tidig avfärd.

Vi hade mysigt.

Och roligt.

Men vissa (läs: Ingrid) hade svårt att sitta stilla i stolen. Dessutom rev samma vissa andra i håret.

Ingrid fick i går ett stort paket på posten. Det var så stort att det inte rymdes in genom brevfacket. Spännande. I dag avhämtade vi det på posten. . Följaktligen har vi nu tre julkalendar i vårt hus. En hbl. Och två unika och på alla sätt fantastiska.

Tack, världen bästa moster, för en spännande present!

Ingrids nya adventskalender är hur fin som helst!

Och tack, älskade mamma, för vår andra hejdundrande kalender!

Jag är förstummad. På ett trevligt sätt. Man man, utan minsta lilla tendens till överdrift, påstå att vårt nattliv pendlar mellan förtvivlan och hopp. Förra natten var som bekant förtvivlan. Den natt som nu passerat var minst sagt hopp, Inte ett ljud från barnkammaren mellan 19.30 och 7.30. Jag önskar så innerligt att Ingrid kunde förklara.

Jag är förstummad. På ett trevligt sätt. Man man, utan minsta lilla tendens till överdrift, påstå att vårt nattliv pendlar mellan förtvivlan och hopp. Förra natten var som bekant förtvivlan. Den natt som nu passerat var minst sagt hopp, Inte ett ljud från barnkammaren mellan 19.30 och 7.30. Jag önskar så innerligt att Ingrid kunde förklara.

Det finns få nackdelar med att shoppa på nätet, men just stiftade jag bekantskap med en av dem. Jag hade klickat ner ett rejält antal julklappar i min köpkorg när jag plötsligt blir för ivrig och klickar bort hela fönstret. Min beställning bara dog och jag har alltså fortfarande ett deprimerande lågt antal införskaffade julklappar. Nollan hånler mot mig.

Det finns få nackdelar med att shoppa på nätet, men just stiftade jag bekantskap med en av dem. Jag hade klickat ner ett rejält antal julklappar i min köpkorg när jag plötsligt blir för ivrig och klickar bort hela fönstret. Min beställning bara dog och jag har alltså fortfarande ett deprimerande lågt antal införskaffade julklappar. Nollan hånler mot mig.

Iförd Ingrids t-luva har jag nu inlett årets julklappsshopping. Jag är nog tomtens allra flitigaste hjälpreda.