God dag

Denna dag har suttit i ett. Sedan jag for hemifrån 06.50 har jag spenderat tjugo minuter på hemmaplan tills jag kom hem för kvällen för en timme sedan. Denna dag har suttit i ett. Men det där ena har varit av det goda slaget. Jag känner mig mycket mera glad och tacksam än trött. Och då fungerar det.

Jag åkte spårvagn för första gången sedan 2002. Det var en upplevelse. (Att jag bjuder på så här osmickrande bilder på mig själv är också en upplevelse.)

Mitt sällskap  spårvagnen var i högform.

En av mina allra bästa vänner. Och så jag.

Jag och min absolut bästa vän.

Vi hade tid för den här fotosessionen eftersom vi väntade på den femte länken i vårt lunchsällskap. Han skulle aldrig komma sent. Vi hedrade och respekterade genom att själva komma sju minuter för tidigt.

Vi fick äta kungligt. Tsarligt. Antagligen det bästa jag någonsin ätit. Sällskapet var av världsklass. Vi åt lunch i tre och en halv timme. Det säger en hel del.

Desserten svek inte heller. Tack räcker inte, T. Men det är det enda jag kan säga.

Sedan åkte vi i racerfart till ungdomarnas julfest. Ingrid fick vara i centrum och älskade det.

Ingrid myste med sin far.

Och med ett äggformat rytminstrument.

Samt med Fidde.

Andra spelade fotbollsspel. Vissa (läs min man) tog det på ganska stort allvar.

Ingrid och Lottah läste pocket.

Fidde och Lottah visade också Ingrid en film. En uggla och en gris förstörde saker i en mixer. Ingrid tyckte om det. Skrämmande mycket.

God dag. Nu en god kväll. Vi ska komma i julstämning på hög nivå med glögg, pepparkakor och en kvalitativ julfilm.

Våldet

Jag har avverkat en julfest med mycket skratt och mycket stämning. Jag har också deltagit i skolgudstjänst och läste ”Våldet” i stället för ”Väldet” när jag läste text. Jag har problem med vokaler ibland. Speciellt ofta när jag talar finska. Alla som i det språket klarar av skillnaden mellan e och ä har min respekt.

Efter skolgudstjänsten blev jag nästan ihjälkramad. Det är ett underbart problem som jag gärna skulle dras med oftare. Sedan grävde vi fram vår bil ur drivan och åkte hem. Nu har jag ätit några goda och blandade till frukost och ser fram emot lunch. Och vilken lunch sedan!

Våldet

Jag har avverkat en julfest med mycket skratt och mycket stämning. Jag har också deltagit i skolgudstjänst och läste ”Våldet” i stället för ”Väldet” när jag läste text. Jag har problem med vokaler ibland. Speciellt ofta när jag talar finska. Alla som i det språket klarar av skillnaden mellan e och ä har min respekt.

Efter skolgudstjänsten blev jag nästan ihjälkramad. Det är ett underbart problem som jag gärna skulle dras med oftare. Sedan grävde vi fram vår bil ur drivan och åkte hem. Nu har jag ätit några goda och blandade till frukost och ser fram emot lunch. Och vilken lunch sedan!

Måndagsmys

Måndagsmys på kvällskvisten med en älskling, några desperate, lite glass, mycket godis (tack, Fidde och Lottah!) och en filt. Sämre kan det bli. Morgondagen börjar abnormt tidigt. Med tanke på allt roligt som ska hända då lär jag vakna klockan fem av mig själv och vara förväntansfull som ett litet barn dagen före. Ett barn som vet att det varit snällt.

Måndagsmys

Måndagsmys på kvällskvisten med en älskling, några desperate, lite glass, mycket godis (tack, Fidde och Lottah!) och en filt. Sämre kan det bli. Morgondagen börjar abnormt tidigt. Med tanke på allt roligt som ska hända då lär jag vakna klockan fem av mig själv och vara förväntansfull som ett litet barn dagen före. Ett barn som vet att det varit snällt.

Högstadiefest

Jag har gått på flera högstadiejulfester och hoppats att det ska hända stora saker. Att pojken jag var så innerligt kär i skulle märka mig just där och då.

Det är skönt att gå på högstadiejulfest utan stora förhoppningar.

Jag och Ingrid laddade med dans. Fredrik kan vara en riktigt bra DJ när han är på det humöret. I kväll var han det.

Lucian var vacker och sjöng vackert. Lika vacker är hon på insidan.

Vi fick frossa i halvgoda målbrottsröster. Sådant måste älskas.

Vi fick se skådespel med mycket handling och många mord. Så där som det ska vara.

Det här var juflest nummer… kanske sex. Det blir inte så många till nu.

Högstadiefest

Jag har gått på flera högstadiejulfester och hoppats att det ska hända stora saker. Att pojken jag var så innerligt kär i skulle märka mig just där och då.

Det är skönt att gå på högstadiejulfest utan stora förhoppningar.

Jag och Ingrid laddade med dans. Fredrik kan vara en riktigt bra DJ när han är på det humöret. I kväll var han det.

Lucian var vacker och sjöng vackert. Lika vacker är hon på insidan.

Vi fick frossa i halvgoda målbrottsröster. Sådant måste älskas.

Vi fick se skådespel med mycket handling och många mord. Så där som det ska vara.

Det här var juflest nummer… kanske sex. Det blir inte så många till nu.

Provocerande

Dagen har tillbringats på ett ställe jag känner till bättre än jag vill. Det var långt och segt och stundvis ganska tungt. Men vi fick goda nyheter och kan med största sannolikhet införa ett nytt och ganska väsentligt livsmedel i Ingrids kost. Det är verkligt goda nyheter för en allergimamma. Bättre än så blir det faktiskt inte på den fronten.

För stunden är vi lite för trötta och utslagna för att riktigt kunna ta till oss den goda nyheten. I morgon lär vi förstå och dansa av lycka. I dag ska vi vila. En heldag med provokation är alltid provocerande.