Jag publicerar ett nostalgiskt inlägg med glimtar från det ljuva 2006. Ur systerns dators perspektiv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enda nackdelen med vårt semesterland är att klockan går i en rytm som gör att Ingrid kan vara klarvaken 06.11 en lördag. Det klingar knappast semester i alla öron.

En stor fördel är att det går alldeles utmärkt att leva i pyjamasbyxor, urtvättad topp och kofta.

Både jag och min äldsta lillasyster surfar runt på nätet. Vi ger därmed dagens idol-tema underkänt. Det skulle säkert vara musikaliskt förfinat att uppskatta det här, men jag kan inte ens låtsas.

Både jag och min äldsta lillasyster surfar runt på nätet. Vi ger därmed dagens idol-tema underkänt. Det skulle säkert vara musikaliskt förfinat att uppskatta det här, men jag kan inte ens låtsas.

I vanliga fall brukar jag se idol med min man, en annan man och lite varierande gäster. Inget ont om det sällskapet, men kvällens sällskap är något alldeles extra.

I vanliga fall brukar jag se idol med min man, en annan man och lite varierande gäster. Inget ont om det sällskapet, men kvällens sällskap är något alldeles extra.

Och så kom vi till landet, staden, platsen, hemmet där vi är som mest lediga. Och så fick jag träffa min nyaste systerdotter som fyller en vecka idag. Och så fick vi återförenas med min syster, min svåger och mina lite äldre (dock unga) systerdöttrar. Och så fick jag alltså den minisemester som jag verkligen behövde. Och så kan jag berätta att Ingrid är som gjord för att åka RG line (om någon nu är det). Och så behövde jag aldrig hindra henne från att gå, röra, titta. Och så fick jag läsa hundra sidor roman. Och så låter jag den siffran tala för sig själv.

Och så kom vi till landet, staden, platsen, hemmet där vi är som mest lediga. Och så fick jag träffa min nyaste systerdotter som fyller en vecka idag. Och så fick vi återförenas med min syster, min svåger och mina lite äldre (dock unga) systerdöttrar. Och så fick jag alltså den minisemester som jag verkligen behövde. Och så kan jag berätta att Ingrid är som gjord för att åka RG line (om någon nu är det). Och så behövde jag aldrig hindra henne från att gå, röra, titta. Och så fick jag läsa hundra sidor roman. Och så låter jag den siffran tala för sig själv.

Enligt min ursprungsplan skulle Ingrid aldrig ha blivit två och ett halvt och vara utan syskon. Ofta har jag känt en stor sorg över det men i dag är en av de dagarna då jag känner bara glädje över just det.

Jag och min stora lilla flicka på resa. Hon är underbart sällskap (dessutom påklätt) och ger många gånger mera än hon tar. Vi får göra saker på hennes villkor och det finns mycket sådant nu. Vi behöver inte ta hänsyn till ett litet syskon med egna krav. Vi behöver så lite och får så mycket.

Så känns det idag. Åtminstone just nu. Om två dagar eller en halv dag eller två timmar kan det kännas annorlunda.