Viktig

Det händer ibland att jag träffar en helt ny människa som efter en stund undrar om det är jag som har varit lärare i Lärkan. Och så visar det sig att ett barn, barnbarn, syskonbarn eller kompisbarn har haft mig som lärare.

– Vet du hur viktig du var för henne?

Det händer ibland – senast förra veckan – men jag vänjer mig liksom aldrig. Det är lika svindlande stort varje gång.

Svaret på frågan är att jag ibland vet att jag var viktig och att jag ibland inte har en aning. Oavsett gör det gott att höra. För mig har lärarskapet aldrig i första hand handlat om kunskapsförmedling eller ens om att väcka intresse och inspiration för ett ämne – även om det är viktigt. Att vara lärare har för mig alltid i första hand varit att vara en medmänniska. En som finns där och lyssnar och bryr sig. Ibland genom att väcka intresse och inspiration för ett ämne men alltid genom att vara där och våga vara människa.

Tänk att det är så lätt att faktiskt spela en roll i en annan människas liv. Och det gäller ju oss alla, inte bara lärare. Det enda som krävs är att vi orkar och vågar och vill finnas där för en annan. Att vi möts. Att vi frågar och att vi lyssnar.

Du är viktig för någon. Antagligen för många och troligtvis för betydligt fler än du tror.

Ett av de finaste kort jag fått av en elev. Alla är sparade. I kuvert och i hjärta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s