Ibland kallar jag henne Hilde.
– Jag heter Hilde Unicorn Elsa, svarar hon.
Och det gör hon ju. My bad.
Ikväll berättade hon en kvällssaga för mig efter att vi tillsammans läst Maria Nilsson Thores nyaste bilderbok Gränsen. Hennes saga handlade om en liten prinsessa som hade en hjälpsam (?) mamma, en pappa, en storasyster och en storebror.
– Den lilla prinsessan hette Hilde Nora Sömniga Guldprinsessan.
Jag tycker så mycket om hennes kreativitet. Den människan har aldrig tråkigt. Hon kan hitta på saker för sig själv i timmar, hennes storebror i tjugo sekunder. En bra dag. Att få ta del av hennes rika värld är ljuvligt. Må hennes värld alltid få vara lika stor och fantastisk som den är nu.
