Förlåtet

Nog är det ju lite trist om fyraåringen somnar 22.39 och man tycker det känns tidigt. Som om hon slocknat av misstag mellan middag och buu-klubben.

Men nog är det ju lite fint om man sitter hemma och distansjobbar och samma fyraåring tassar in i rummet och ger en stor kram med orden:

– Jag måste bara komma och säga att jag tycker om att vara ditt barn, mamma.

Det allra mesta är förlåtet då. Det allra, allra mesta.

En reaktion på ”Förlåtet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s