Ett brev till Arvid

Vi hade inte ens flyttat in i vårt nya hem ordentligt när brevet plötsligt låg i vår postlåda. Ett brev till Arvid. Han som aldrig får brev.

I brevet fanns ett kort. Ett inbjudningskort. Arvid var bjuden på kalas till en blivande klasskompis.

Jag skulle kunna säga hur mycket som helst om det, men det säger ju så mycket i sig självt att mina ord ter sig onödiga. Det är ett välkomnande som överträffar allt man som förälder kan önska sig när man river upp sina barn från den enda hemort de någonsin känt till. Det är att gå åtta mil när du ombes gå en enda. Det är så extremt fint.

Bjuden på kalas. Välkomnad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s