Jag gråter igen

Jag har väntat på den här boken längre än jag vetat att den varit på väg till världen. Nu är den äntligen här och jag gråter igen. Lite som med Bridget.

Jag gråter över en bok om ishockey. Jag behöver knappast ens säga att jag aldrig hade trott att den dagen skulle komma.

Jag gråter för att den kommer att ta slut. Egentligen vill jag bara läsa hela tiden men jag försöker desperat hitta på annat att göra för att boken inte ska ta slut tidigare än den absolut måste. Snart börjar jag städa klädskåp och då är det illa. 

Jag gråter för att Fredrik Backman skriver så enkelt men så genialt. Redan i första halvan av boken finns det så oerhört många formuleringar som jag önskar att var mina egna. 

Jag gråter främst för att det är så djupt mänskligt det han skriver. Så oförfinat men så finast av allt. Ja, så där som vi människor är när våra murar rämnat och vi inte kan gömma oss bakom masker.

Och lite gråter jag för att det finns så många människor som aldrig hittar in i en bok. 

Antingen är jag jättetrött eller jättegravid eller så har kulturen levererat jättemycket den här veckan. Eller så är det lite av allt. 

Advertisements

4 thoughts on “Jag gråter igen

  1. Älskar hans språk, hans böcker, hans karaktärer.
    Jag blir alltid så besviken då en av hans böcker tar slut. Det blir tomt inom mig och nästa bok som börjar läsas blir så platt och tom. Få författare kan mäta sig med honom

    • Jag vet. Jag är SÅ där just nu. I tomheten och efter boken. Har läst några andra böcker sedan dess men hela tiden sneglat lite avundsjukt på min man som får läsa Björnstad. Dessutom läser han föredömligt långsamt så han kommer ju att få njuta av den betydligt längre än jag fick.

  2. Det är Fredrik Backman som ger oss allt. När en bok är riktigt bra skrattar och gråter jag om vartannat medan jag läser. Och efteråt har jag fått en stärkt tro på mänskligheten och på att någon ser oss i det som i vanliga fall känns som problem som sällan når nyhetströskeln. Någon har sett just dig, ditt liv och vad som är viktigt där – vad det finns som bär.
    Fredrik Backman serverar mig allt det där i sina böcker.

    • Jag håller med. Jag både skrattar högt och gråter riktiga tårar när jag läser hans böcker, och det för jag faktiskt sällan när jag läser andra böcker. Det känns som om han vet vad det är att vara människa. Och vad det är att vara en del av en gemenskap som bär längre än man trodde var möjligt. Det är stort.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s