Vem ska få fira farsdag?

Har papporna någon rätt att fira farsdag? Denna halva av föräldragruppen som generellt underpresterar på så många plan – ska vi faktiskt slänga boxershorts, slipsar och hemgjorda uppvaktningskort på dem? Som om de gjort det de inte har gjort? Som om de varit det de faktiskt borde ha varit? Frågan ställs här av Manuela Fredriksson. 

Och frågan får svar. Jag har läst kommentarer och blogginlägg och analyser. De flesta är rörande överens om att papporna förtjänar sin novembersöndag och att Fredriksson motverkar sitt eget syfte genom att vara så hätsk och provokativ. Många vill – förstås – försvara papporna. Speciellt det här med att papporna tar ut  lite föräldraledighet förklaras och försvaras med att han i regel tjänar så mycket mer. Som om inte Fredriksson visste det. Som om vi inte alla visste det. 

Säga vad man vill om Fredrikssons text och ton, men hon har ju absolut en poäng som vi inte kan komma ifrån. Och det är väl därför hon väcker så starka känslor istället för att bara avfärdas som någon virrig typ utan förmåga till klartänkthet. Generellt presterar mammor bättre än pappor som föräldrar när vi tittar på det mätbara. Och det är ju egentligen det enda vi kan titta på. Allt annat är ännu mera bristfälligt och otillräckligt än det mätbara är.

Men att plocka bort farsdagen? Jag vet faktiskt inte. I bästa fall kan ju dagen påminna en massa pappor om vilken förälder de egentligen vill vara. Kanske fungera som en liten väckarklocka som väcker innan det är för sent: hur vill jag att mina barn ska komma ihåg mig när de blir stora? En hurdan relation vill jag ha till dem när de är vuxna? 

Jag ser inte farsdagen som en hyllning av dem som lyckats med sitt uppdrag utan som en påminnelse om att just det här uppdraget är det som alla män som fått bli pappor bara måste försöka lyckas med. De får helt enkelt offra andra uppdrag om så krävs, bara på den här punkten är de oersättliga. 

Och det är ju exakt samma sak med morsdagen. Inte bara de mammor som är bra mammor ska firas utan alla mammor ska påminnas. Som föräldrar bär vi andra sköra liv i våra lika sköra händer. Vi har valt dessa liv och vi bär ansvar för dem så länge som vi finns. I en värld där så många andra röster säger vad vi måste och borde och kunde behöver åtminstone jag påminnas om vad jag verkligen måste. Och jag kan bra påminnas mer än vanligt en söndag i maj. Och Fredrik en söndag i november. 

Men vi kan absolut påminnas också utan nya underkläder. 

IMG_1764

Advertisements

4 thoughts on “Vem ska få fira farsdag?

  1. Varför måste det handla om prestation överhuvudtaget? Jag ser på mors/farsdag som på födelsedagar. Man firas för att man är, inte för att man gör. Tvärtom kan man väl få en dag per år då man slipper det dåliga samvetet som annars verkar regera. Jag tänker speciellt på min alkoholist-far som missat största delen av min uppväxt och gjort många misstag men som alltid har älskat mig och som jag alltid har älskat mig tillbaka. Jag firar honom på söndag för att jag är glad att han är min pappa, trots att han också är en människa med brister. Har aldrig slagit mig att det gick att tänka annorlunda. Ha en bra farsdag på söndag! 🙂

    • Jättebra poäng. Och jag håller förstås med dig! Jag tycker inte heller att man måste prestera bra för att få fira sin föräldradag, men jag tycker att det är viktigt att fundera på vilken förälder man vill vara. Och jag tycker också att det är tråkigt att så många pappor verkar välja att vilja vara ganska frånvarande föräldrar. Bristfälliga är vi allihopa, bara bristfälliga pappor kommer att firas på söndag.

      • Ja! Reflektera gärna och mycket. Tror ofta det är precis vad många frånvarande fädrar behöver. Men kanske inte nödvändigtvis nu på söndag. 🙂 Fast då igen kanske inte alla andra är lika drabbade av det dagliga dåliga samvetet som jag är. Känner man på sig att man är en frånvarande förälder som inte tyngs tillräckligt av det dåliga samvetet kan man gott lägga söndagen på det…

      • Jag tror verkligen att den som till vardags är drabbad av dåligt samvete ska ägna sig åt något helt annat när det är farsdag. Och den med för lite dåligt samvete kanske kan få sig en tankeställare, sedan fira hela söndagen med de barn som älskar en och ta itu med det som gnager på måndagen. Föräldrauppdraget är nog ett som vi ständigt ska försöka bli bättre på.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s