Alla de gravar som hör till mig är för långt borta. Eller så är det jag som är för långt borta. Jag kan inte kämpa med ljuslågor i vinden i år, inte fälla tårar i det kalla gräset.

Men jag kan minnas, tacka och hoppas och tro på ett återseende.

Det här stentrollet har faktiskt med saken att göra. Det här stentrollet gjorde jag åt min morfar när jag var fyra år gammal. Många andra minnen har slängts bort mellan några av de sju hem jag bebott sedan jag flyttade hemifrån, men trollet finns kvar. Trollet till viktiga morfar som verkligen var en del av vår vardag.

Jag sörjer att jag inte fick känna moffa som vuxen, att jag inte hann diskutera de största frågorna med honom, att han inte fick se mig gå i hans fotspår som både journalist och lärare, att han inte fick träffa Fredrik, att han inte fick träffa Ingrid, att jag inte med mitt vuxna perspektiv fick säga hur betydelsefull han var för mig, för oss.

Men jag kan minnas, tacka och hoppas och tro på ett återseende.

Mina värsta farhågor besannas tydligen inte. Min frågestund har redan fått flera än fyra frågor. Dessutom är frågorna intressanta och intelligenta. Jag är imponerad!

Mina värsta farhågor besannas tydligen inte. Min frågestund har redan fått flera än fyra frågor. Dessutom är frågorna intressanta och intelligenta. Jag är imponerad!

Ingrid i kvällens aftonbön:
– Tack för Gud.

Jag förstår vad hon menar.

Inom kort får vi spontanbesök och jag har därför klätt på mig så här strax efter fem. Det höll på att bli en pyjamasdag, och det var nog bra att det projektet dog. Sällan tillbringas de bästa dagarna inomhus i pyjamas.

Randig kofta på svart topp och ljusblå jeans.

Bara för att visa att koftan fsktiskt är randig.

Jag älskar fraktfria dagar på Adlibris. När frakten kostar drar jag mig lite för att beställa eftersom jag tycker att jag måste ta så mycket på en gång. Men nu är det gratis att beställa och jag utnyttjar frimodigt.  Medan andra röstade på Idol i går beställde jag äntligen Världens bästa fröken. Den har väl ingen starkt ok-stämpel i vetenskapliga sammanhang, men den är sjukt konkret och taggande.

 

Jag älskar fraktfria dagar på Adlibris. När frakten kostar drar jag mig lite för att beställa eftersom jag tycker att jag måste ta så mycket på en gång. Men nu är det gratis att beställa och jag utnyttjar frimodigt.  Medan andra röstade på Idol i går beställde jag äntligen Världens bästa fröken. Den har väl ingen starkt ok-stämpel i vetenskapliga sammanhang, men den är sjukt konkret och taggande.

 

För tillfället tycker Ingrid om att leka att vi ska sova. Hon vill att vi ska ligga i sängen och läsa böcker. Jag har absolut ingenting emot den leken.

Peppe har gett ett mycket gott förslag till lunchprogram den sista måndagen i månaden. Så sjukt viktigt och intressant ämne och projekt. Jag är ytterst intresserad.

På måndag fyller min blogg ett år. Jag tänkte fira mitt jubileum med en frågestund. Under hela mitt första år här har jag nämligen aldrig anordnat en sådan, och orsaken till det är bara löjlig. Jag har alltid trott att jag som relativt ointressant människa skulle få högst fyra frågor och att det blir pinsamt. Att tro så är pinsamt. Jag strilar min stolthet i linsen (för andra gången den här veckan) och tar risken. Jag välkomnar era frågor! De som ställs före söndag blir måndag besvaras.