Om jag skulle plocka fram min dramatiska ådra här och nu skulle jag säga att jag fick en ny vän i dag medan ni andra åt lunch. Men vän är ganska mycket sagt när man har mött en människa för första gången. Visst har jag träffat henne förr, men inte direkt mött henne förr. Och om jag har blivit imponerad när jag träffat så är det ingenting i jämförelse med vad jag blev när jag väl mötte. Jag kunde räkna upp smickrande adjektiv resten av kvällen (dels för att det finns mycket att säga och dels för att jag kan många ord), men jag ska hellre säga dem direkt åt henne själv. För hon förtjänar att få höra dem.

 

Den kvinna som jag tror att kommer att bli min vän har redan lärt mig en viktig sak: att framföra kritik inom hemmets väggar med sång. I egenskap av prästfamilj gör vi det ibland med liturgisk sång.

 

Var det inte jag som senast i går i just det här forumet antydde att det finns något underbart med nya relationer. Och så fick jag en till bara så där. Som på posten.

Om jag skulle plocka fram min dramatiska ådra här och nu skulle jag säga att jag fick en ny vän i dag medan ni andra åt lunch. Men vän är ganska mycket sagt när man har mött en människa för första gången. Visst har jag träffat henne förr, men inte direkt mött henne förr. Och om jag har blivit imponerad när jag träffat så är det ingenting i jämförelse med vad jag blev när jag väl mötte. Jag kunde räkna upp smickrande adjektiv resten av kvällen (dels för att det finns mycket att säga och dels för att jag kan många ord), men jag ska hellre säga dem direkt åt henne själv. För hon förtjänar att få höra dem.

 

Den kvinna som jag tror att kommer att bli min vän har redan lärt mig en viktig sak: att framföra kritik inom hemmets väggar med sång. I egenskap av prästfamilj gör vi det ibland med liturgisk sång.

 

Var det inte jag som senast i går i just det här forumet antydde att det finns något underbart med nya relationer. Och så fick jag en till bara så där. Som på posten.

Märta Tikkanens insändare i dagens Hbl har en fantastisk avslutning. Jag citerar:
”Henrik hade nog varit mycket överraskad över att räknas till sjuttiotalsfeministerna.”

Oj, vad jag gillar! Jag tänkte exakt samma sak när jag hörde det citat som Märta Tikkanen reagerar på i sin insändare.

Trots Henriks förvåning anser jag att alla borde läsa hans adressböcker.

Den här dagen och veckan började bra. Redan före lunch fick jag höra att jag är ung och het. Av människor som är yngre och hetare än jag. Eller så bara yngre.

Just kände jag mig väldigt ofinländsk. En äldre dam satt sig bredvid mig i bussen och jag märkte det inte ens. Än mindre led av det.

Eller så är jag ärkefinländsk. Kanske vi inte medvetet ignorerar varandra, vi kanske bara inte märker.

Just kände jag mig väldigt ofinländsk. En äldre dam satt sig bredvid mig i bussen och jag märkte det inte ens. Än mindre led av det.

Eller så är jag ärkefinländsk. Kanske vi inte medvetet ignorerar varandra, vi kanske bara inte märker.

Nu ska jag säga något av det mest politiskt inkorrekta som någonsin sagts på den här bloggen. Håll i er. Här kommer det:

 

jag tycker om Lucia.

 

Och jag tror att alla som tycker att man inte kan tycka om kvinnor och Lucia på samma gång tycker lite väl förenklat.

Dåligt vald tidpunkt.

Dåligt vald plats.

Dåligt vald pojke.

Dåligt vald omständighet.

Dåligt vald orsak.

 

Och trots det en väldigt icke-traumatiserande upplevelse. Ingenting jag behöver bearbeta. Ingenting jag aktivt behöver försöka glömma. Ingenting jag behöver lägga energi på att vilja glömma.

Dåligt vald tidpunkt.

Dåligt vald plats.

Dåligt vald pojke.

Dåligt vald omständighet.

Dåligt vald orsak.

 

Och trots det en väldigt icke-traumatiserande upplevelse. Ingenting jag behöver bearbeta. Ingenting jag aktivt behöver försöka glömma. Ingenting jag behöver lägga energi på att vilja glömma.

Den här söndagen kom och gick. Vi brunchade hos de närmaste vännerna som bor så nära att Ingrid fick sitta på mina axlar på vägen dit. Vi brunchade från nio till ett och just så länge tycker jag egentligen att en brunch värd namnet ska pågå.

 

Och så ägnade Fredrik fyrtiofem dyra minuter åt att gräva fram vår bil ur snön. Jag kammade och flätade Ingrids hår. Och sedan blev det förstås lite för bråttom iväg på nästa grej. Av någon anledning blir det lite för ofta så.

 

Och så sjöng vi de vackraste julsångerna med vår församling. Det är roligt att umgås över generationsgränser, att ibland kunna mötas och förenas på allas villkor. Jag fick julstämning någon gång under den här kvällen.

 

Och så blev det jatkot hemma hos oss med några av de hårdaste. Vi hade tänkt spela sällskapsspel men vi hade så mycket att tala om att det inte blev av. Roligt att lära känna halvbekanta människor bättre. Det finns något underbart med den där första tiden i en relation.

 

Och så gick gästerna hemma typ kvart före elva och jag bestämde mig för att göra något som jag nästan skäms över att erkänna; springa inomhus eftersom jag varken ville eller orkade gå ut och springa mera den tiden. Så jag sprang rätt antal minuter på vardagsrumsmattan.

 

Och så satt jag mig ner vid datorn och läste bloggar för första gången i dag. Och ungefär där är jag nu.

 

Och så tände jag tredje adventsljuset först klockan 23.25.