Välkommen till lördagen den 26 november 2022. Vi har adventspyntat. Det hänger stjärnor i fönstren och vi har samma dag köpt tolv nya ljusstakar. Att leva i prästgård är att leva med många fönster.

En av ljusstakarna var trasig redan när lådan öppnades. Den hade gått av på mitten. Jag lägger lådan på paradplats i köket tillsammans med kvittot för att helt säkert komma ihåg att ta med ljusstaken när jag åker till stan nästa gång och byta ut den.

Välkommen till lördagen den 11 februari 2023. Det har gått två och en halv månad. Den trasiga ljusstaken med kvittot ligger fortfarande på paradplats i köket. Så att jag helt säkert kommer ihåg att ta med den när jag åker till stan nästa gång.

Där har den legat medan så väl adventstid som jul kommit och gått. Att julen varar än till påska får i år en helt ny betydelse. Och nej. Absolut inget kök är så stort att det är rimligt att förvara en trasig ljusstake i förpackning på arbetsbänken. Jag tycker att vi inte har plats för ett fruktfat, men tycker uppenbarligen att det här är på något sätt rimligt.

Du kanske känner att människor som vi är beyond räddning. Du kanske har rätt. Själv känner jag att det här är vår räddning. Om vi i vårt livspussel just nu skulle komma ihåg och prioritera att byta ut en trasig ljusstake värd 7,99 euro skulle allt klappa ihop. Några bollar måste man låta rulla iväg när man har för många i luften. Det här är en rätt rimlig boll att tappa. Men kanske jag borde slänga kvittot nu och föra ljusstaken till en insamling för trasiga elprodukter.

Måste bara lägga fram ljusstaken på ett synligt ställe i köket så jag kommer ihåg att ta med den till insamlingen nästa gång jag åker till stan.