Egentligen gick det inte. Egentligen var det helt omöjligt och helt fel dag. Vi kunde faktiskt inte äta middag på Rosso idag, jag och min Ingrid.
Men ibland… Så är något så viktigt att det måste gå fast det inte går. Det måste trotsa omöjligheter och bara bli av ändå.
Så visst åt vi middag på Rosso idag.
Jag inbillar mig inget, jag tror hon var mest ute efter lövbiffen. Själv var jag bara ute efter sällskapet. Vi var båda mer än nöjda.
Som jag älskar henne. Som jag alltid har gjort det.

För såväl lövbiff som för gott sällskap kan man allt trotsa en och annan omöjlighet !
Så är det, Mikael! Omöjligheter är petitesser i jämförelse.