I en låda med gamla fotografier dök det upp två män från mitt förflutna. Två älskade.

Det här är en av de allra första bilderna som jag fick på Fredrik. Minns att den hade en hedersplats i mitt rum i barndomshemmet under det där första halva året som vi bodde långt ifrån varandra. Minns att jag tyckte han var finast i hela världen. Och vet att jag tycker det ännu mer nu.

Det här är en av de allra första bilderna på Arvid på dagis. Eller… Är det Arvid eller en medeltida prins eller Jonatan Lejonhjärta? Hur som helst – jag älskar det där svallet. Minns att han redan då började spela lite sval. Minns att jag redan då var så otroligt svag för honom. Och vet att jag är det också idag.

Livet går snabbt. Märker du också det? Det var ju i förrgår som den där lilla prinsen bodde hos oss och kanske en månad sedan jag hälsade på Fredrik i hans studiebostad i Åbo. Jag fattar inte. Gör allt jag bara kan för att inte ta någon av dagarna eller månaderna för givna.