Hur mår du? Så här efter ett drygt halvår med någon slags coronatillvaro? Vad har den här märkliga tiden gjort med dig? Så här långt? 

Själv mår jag helt okej. I skrivande stund nästan utmärkt, men det pendlar så snabbt. Coronan har gjort att min väg mellan humörsmässiga ytterligheter blivit betydligt kortare än vanligt. Under en och samma dag kan min feelis hoppa från fest och gamman till tristess och tomhet. Vissa sämre dagar kan min feelis göra den resan på en förmiddag. Vissa riktigt dåliga dagar kan det gå på en ynka timme. 

Jag märker också att jag är lite taskigare mot mig själv än vanligt. Jag som annars blivit rätt bra på att vara snäll och nådig mot mig själv är inte riktigt där nu. Jag tycker att jag är sämre och tråkigare och fulare än vanligt. Mest just sämre. Vilket är det klart värsta. 

Jag är helt enkelt känsligare än jag brukar vara. Det är inte farligt, men det är lite tungt. Jag skulle inte riktigt orka med hemskt mycket mer corona nu, men jag tvivlar på att coronan tänker ta hänsyn till just det. Den kör nog bara på en tid till och det gör mig alldeles matt ibland. 

Men så tar jag en promenad i skymningen med en älskad vän. Och efteråt sitter vi på en parkbänk och knäpper våra händer tillsammans, ber en bön till den Gud vi tror och hoppas på. Och då blir allt lite ljusare trots att mörkret är kompakt och termometern visar ynkliga plus två när jag kör hemåt igen.

Det kommer att bli bra igen.