Jag är ingen

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.

Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut.

Så börjar en av Edith Södergrans mest älskade dikter. För en vecka sedan var jag på skrivkurs (samma dag som min man och mina svärföräldrar packade ner vårt hem) och då fick jag i uppgift att skriva en dikt som började på samma sätt. Jag är ingen…

Jag valde medvetet att bryta mot den regel som jag har skapat för att skydda mig själv och skrev en dikt om det jag egentligen inte kan hantera.

“Jag är ingen arbetslös. Jag är bara utan jobb.

Jag är inte ens utan jobb, men jag blir det om några månader och det är tillräckligt läskigt.

Jag är en människa som alltid har sett mitt jobb som en stor del av mig själv och därför är det kanske inte så överraskande, men nog så trist, att märka att jag också ser mitt icke-jobb som en stor del av mig själv.

Jag är en längtan.

Jag är trött på att vara det.

Jag går sönder av att vara det.”

Nu är jag ju verkligen ingen poet, heller, men jag skrev från hjärtat och när jag valde att läsa den dikten högt för de andra på kursen istället för att fega och läsa reservdikten (ja, jag hade skrivit en sådan) så darrade min röst. Det kan hända att den brast.

Men jag ångrade mig inte.

På något märkligt sätt blev det ohanterbara mera hanterbart när det kläddes i ord som fick höras och ta plats.

Det blir bra. Det ordnar sig. Och snart ska jag skriva mer om våren som varit. Men då mindre i diktform.

Advertisements

4 thoughts on “Jag är ingen

  1. Jo vi identifierar oss ofta starkt med det yrke vi valt eller råkat välja… men vi är så mycket mera än vårt yrke. Jag tror nog att dina dagar blir fyllda med både skrivande, läsande och också undervisande. Nog redan i höst tror jag.
    Lycka till och först med den sista tiden i Hfors. Njut sedan av sommaren med alla de dina.

  2. Åh, det är väl just det som gör att poesi talar så till mig. Att det gör det ohanterbara mer hanterbart och lägger ord både på det som skaver och det som bränner, för att man ska kunna ta sig an det. Och just att våga läsa högt det man skrivit, när det kommer från hjärtat, är något av det allra finaste med skrivkurser. Hoppas du hittar en ro att vara, både i och eventuellt utan arbete!

  3. Jag vet hur det är att vara utan jobb. Ber att fina du ska få ett riktigt drömjobb här. Och att du till dess ska kunna vila i att det nog ordnar sig.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s