Blir det mesta osagt nu

I efterhand ska jag skriva så mycket om den här märkliga våren. Jag har redan börjat formulera några av texterna i huvudet, texter som jag tror kommer att bringa hopp och ljus. Men eftersom alla de texterna tvunget bara slutar mitt i så når de ingen annan ännu. Eftersom jag bara skriver om sådant jag har distans till och kan hantera blir det mesta osagt nu.

Det är en märklig tid. På inget sätt bara dålig, på många sätt faktiskt bra och på en del sätt rentav fantastisk. Men en märklig tid.

Det var inte det här jag hade hoppats på. Jag tror det kan bli bra ändå.

(Ja, det sista rimmade. Nej, det var inte meningen.)

Mitt i allt det märkliga skulle jag i dag mejla över en bild på mig själv. Jag valde den här, tagen av min syster Matilda Audas Björkholm. Jag väljer alltid den. Vackrast, fick jag som svar av en fin människa på andra sidan. Min själ behövde det.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s