Ett diktdu sökte en gång en kvinna, fann en själ och blev besviken. Själv sökte jag en gång ett jobb, fick ett nej och blev ledsen.
Jag trodde egentligen aldrig något annat. Jag hade blivit förvånad om jag hade fått jobbet, men jag blev också förvånad över hur ledsen jag ändå blev. Trodde kanske att min besvikelse skulle vara lika liten som mina förhoppningar. Men nej.
Det gör fruktansvärt ont att bli bortvald. Också om man hade räknat med att bli det. Och jag ville så oerhört gärna ha det här jobbet.
Men jag har ju en nästan orubblig tro på att Gud öppnar fönster när han stänger dörrar. Därmed har jag också en nästan orubblig tro på att det finns en plats som är ämnad för mig, även om det är svårt att tro när man ser bara den stängda dörren.
Jag ska plåstra om min sårade stolthet och sedan ska jag leta efter fönster. Medveten om att jag faktiskt är en lika bra lärare nu som innan jag fick mitt nej. Hur det än känns.
I ett klassrum där jag snart får vistas alldeles för sällan.
Hej Amanda!
Du vågade söka jobbet som du ville ha, du satsade och blev ledsen då du inte fick det. Det ordnar sig. Värre om du inte vågat försöka tycker jag.
Klokt tänkt att du ”… är en lika bra lärare nu som innan…”
Lycka till och kram!
Gilla
Hej Amanda!
Tack för en fin blogg. Tråkigt att du inte fick jobbet, men som du säger är du en lika bra lärare ändå. Såg du förresten att de söker en lektor i modersmål till Jakobstads gymnasium – eller är det för långt borta?
Hej, Mia! Tack för din kommentar, för din uppmuntran och för ditt tips! Det är långt borta. Men kanske inte för långt.
Det vågade jag. Och jag håller med om att det hade varit värre att inte våga, trots att förutsättningarna var allt annat än lovande. Tack för din uppmuntran!
Wow. Hade en misslyckad intervju idag för ett jobb jag verkligen hoppats på. Satt och vältrade mej i självömkan, men tänkte att din blogg alltid lyckas muntra upp mig då du skriver så vackert om allting. Tänk att jag skulle mötas av detta inlägg, just idag! Fast jag blev ledsen att läsa om din besvikelse fann jag en så stor tröst i dina ord. För som du skriver, Gud har en plan för oss alla. Bara att ge sig ut på fönsterjakt nu då.
Nämen, vilken tajming. Att min besvikelse fick vara till tröst för någon annan är ju helt fantastiskt fint. Tack för att du delar med dig!
De vet inte vad de gick miste om
❤️
Tråkigt att du inte fick jobbet, men jag håller med Mumintrollet, det är nog deras förlust att de valde någon annan och så jag tror att det väntar något ännu bättre jobb på just dig!
Tack för dina uppmuntrande ord, Petra! Jag hoppas (och vågar ofta tro) att det finns en annan plats för mig. Det blir spännande att se.