Den man som blev min pappa

Jag är för tillfället på den plats i världen där jag är allra helst just nu. Samtidigt finns det en del av mig som verkligen, verkligen vill vara på en herrgård i Nykarleby i eftermiddag.

På den herrgård där den man som blev min pappa senare i dag blir avtackad för sin samhällsinsats som stadens stadsdirektör. Sedan blir han pensionär.

Han är en klok man. En godhjärtad och ödmjuk. Han har jobbat hårt, tagit sitt uppdrag på allvar och aldrig drabbats av den desillusion och trötthet som ofta kommer krypande i takt med att pensionsdagarna närmar sig. Hans jobb har absolut inte alltid varit lätt, men hans sätt att leda har varit inspirerande för mig. Han har lärt mig att det går att vara tydlig och snäll samtidigt. Att du visserligen inte alltid kan bli älskad av alla som chef men att du faktiskt inte heller behöver vara hatad av de flesta hela tiden. Att genuin välvilja är en superkraft. Om jag någon dag vågar bli chef är han en av de främsta orsakerna till det.

Pappa, jag är glad att du kom in så pass tidigt i mitt liv att du hann forma mig. Jag hoppas att jag bär många spår av dig.

En dag för fjorton år sedan.

2 reaktioner på ”Den man som blev min pappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s