Dagen som smulades sönder

Jag behövde den här lördagen. Så mycket att jag redan på torsdagen kunde klämma fram lyckotårar vid blotta tanken på den. Och så mycket att jag utan kamp klämde fram helt andra tårar nä lördagen började redan halv sex på morgonen med en nästan fyraåring som hade hela (mycket ironiskt) 7,5 timmars sömn bakom sig.

Den här lördagen som jag behövde så mycket smulades sönder. Och jag tänkte att det här med när ingenting blir som man vill och behöver inte är det värsta med småbarn. Men SÅ inte det bästa. Inte ens bra.

När Fredrik åkte på jobb strax efter åtta hade vi redan en hel halvdag bakom oss. En usel hel halvdag, men ändå. Gemensam ledig tid. Jeeee! (Ironi. Igen.)

Däremot uteblir ironin helt nu på slutet; dagar som smulas sönder redan långt innan de ens borde ha börjat kan bli så mycket, mycket bättre än man tror. Och den här dagen blev en sådan. Omgiven av människor vi älskar som älskar oss blev den här dagen mycket mer än jag trodde när jag åt frukost. 

Nåd är det. Nåd är det trots allt så ofta. 

(Varför han vaknade så tidigt, min älskade lilla? Enligt honom sjäv var det för att han så gärna ville att dagens 40-årskalas skulle börja genast. Det är att ställa vansinnigt höga krav på ett vuxenkalas. Och trots de höga kraven var han nöjd med kalaset. Nåd är det. Också. Som sagt; nåd är det trots allt så ofta.)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s