Jesus och tomten

Tomten är död. Åtminstone i Maxmo. En stackars (ja, just stackars) andaktsledare sa en sanning för mycket i sin andakt och nu är barnen upprörda. Och föräldrarna. Och så tog medierna tag i det och nu är plötsligt alla upprörda. 

Jag är också upprörd. Jag tänker ungefär så här: 

1. Det är inte trevligt att i en andakt i kyrkan tala om att tomten inte finns. Och det är helt onödigt, det finns ju så mycket annat man kan säga. Dessutom kan en jul rymma både Jesus och tomten. Det var ett dumt misstag. Absolut.

2. Men det är inte heller trevligt att nu jämföra tomtetro med gudstro på osympatiska sätt. Att skriva självgoda kommentarer om att kyrkan ju faktiskt inte har några problem alls med påhittade gubbar tillför absolut ingenting konstruktivt. 

3. Kyrkan har uppenbarligen tyvärr inte råd med ett enda misstag. Så fort någon i leden gör bort sig på någon front så ska vi alla ta någon slags smäll. Folk har inga problem med att generalisera när det kommer till kyrka och tro och en direkt konsekvens är att jag känner mig märkligt medskyldig till en klumpig andakt i en annan del av landet som jag varken hållit, hört eller skulle hålla. Det är ganska hårt. 

4. Nu tar vi det lugnt. Nu utgår vi från att den stackars (ja, igen just stackars) andaktshållaren bara gjorde bort sig kapitalt och så förlåter vi en medmänniskas misstag och går vidare. Vem ska kasta första stenen? Den som aldrig någonsin gjort bort sig. Varsågod. 

Och så slutar vi förminska andra människor genom att skriva trosfientliga kommentarer och se det här som ännu en smarrig orsak och ursäkt att spy galla över allt det och alla vi som kyrka är. Och så gör vi som vi alltid har gjort och firar vi den jul vi själva vill ha. Med Jesus eller tomten. Eller båda. Helst båda, om jag får välja.   

  

Advertisements

12 thoughts on “Jesus och tomten

  1. Åh, jag gick runt och tänkte att jag borde skriva något om det här, being from Maxmo and all, men tack. Nu slapp jag. Så skönt. Du skrev ungefär precis det jag tänkte på, fast mycket klarare!

  2. Bra skrivet Amanda. Ledsamt misstag att blanda in tomten och familjers ekonomi i andakten.
    Jag tycker nog att barnen kan få skriva hur långa önskelistor som helst. Önska!
    Listorna är inte att förväxla med inköpslistor och visst ryms både Jesus och tomten och förlåtelse.

  3. Jag är själv Kristen. Men jag fattar fortfarande inte hur någon som har en andakt för barn kan sitta och förbereda denna andakt med att säga tomten finns inte. Hur tänkter man då?? Nästan evil. Detta tal kanske hade fungerat på ett äldreboende men att hålla en julandakt för barn och säga detta!! Inte konstigt att folk ställer sig negativa till att sjunga Den blomstertid eller julpsalmer. Fattar ju att de som inte har en personlig tro blir arga nu, med rätta. Detta skapar ju bara ännu mer splittring i en tid, då vi om någonsin, måste hålla ihop för att få höra de kära julpsalmerna till våren och julen. Nu har motståndarna all kraft. Hur ska det gå att reparera denna fullkomliga fadäs och vem ska göra det? Fräldrar till barn som inte kommer från uttalat kristna hem kommer ju att få en chans till våren med att vägra sjunga Den bolmstertid. Antar att den som stod där och sade detat ska skyddas och man får inte säga något direkt till hen om vilken skada hen har gjort i attityden hos småbarnsföräldrar – som ändå inte syns mycket i kyrkan ändå. Nu grävdes diket desto djupare.Den som stod där och sade det om tomten spelar helt klart i händerna på de som vill sjunga våra kära psalmer – nu sprids hatet och morståndet i allt större grupper. Så grattis du som gjorde det!

    • Du har många bra poänger i din kommentar. Och jag tycker, som sagt, också att andakten var verkligt misslyckad. Och jag tror att ingen någonstans kommer att välja en liknande i framtiden.

      Men din slutkommentar gör mig lite ledsen. Det är som om du utgår från att den som höll andakten ville ont, och det är just det jag inte riktigt vill göra. Jag har ingen aning om vem som hållit den här andakten, men jag vill alltid försöka utgå från att människor vill väl och gör sitt bästa tills motsatsen bevisats. Det blir så hårt annars.

  4. Tack, igen en gång kommer du Amanda med en sund “down-to-earth”-analys, där en kärleksfull förståelse för båda parter lyser igenom.

    Det vad jag kan tänka mig att gör föräldrar mest upprörda här är ju det att andaktshållaren liksom tog ifrån dem makten att göra som de vill med tomtebestyret. Egentligen kan man ju säga att andaktshållaren avslöjade (en del av) föräldrarna som lögnare. Och det är ju mycket olyckligt.

    Men det som upprör mig mest är dagens samhällsklimat, där ingen någonsin har rätt att göra bort sig! I stället för att ta kontakt till t.ex. kyrkoherden för att uttrycka sitt missnöje, och så de kan fundera genom vad som gick fel och korrigera, så har det på nåt vis blivit det normala att man kontaktar en tidning då man är missnöjd med något. Denna nyhet har nu varit bland annat i Aftonbladet och Ilta-Sanomat! Att basunera ut en antagligen välvillig persons misstag på det viset – det är verkligen hårt!!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s