Så här fjärde dagen i karantän har jag bara en sak att säga:
Jag tycker väldigt mycket om mina barn. Jag är glad att jag har dem.
MEN.
Ni som hade hela familjen i coronakarantän när alla skulle vara hemma fjorton dagar… Ni har verkligen min respekt. Ni borde få diplom och medalj och pokal och stipendium. Med livstidsprenumeration.
Vi klarar det här, men det är sällan vackert.
I två år har vi anat att Fredrik skulle klara corona sämst. Vi hade rätt.
I två år har vi anat att Arvid skulle klara karantän sämst. Vi hade rätt.
Imorgon är han fri. Han som varit symtomfri och energisk sedan i onsdags. Oj, vad jag längtar.
