Att vara fotbollsförälder

Jag älskar att vara fotbollsförälder. Men. Det ska erkännas att jag älskar det lite mer vissa dagar och det ska erkännas att idag inte riktigt var en sådan dag.

När man åker bil en timme en väg för match en fredagkväll och vädret bjuder på regn, ihärdig blåst och tre ynka grader kräver kärleken onekligen sitt. Kärleken blir inte heller lättare att uthärda för att man dessutom inte orkade hämta sina gummistövlar i garaget innan avfärd. Kommer skorna och strumporna någonsin att bli sina forna jag igen? Tveksamt.

Allra mest slitsamt för kärleken var det faktum att planen var plaskvåt. Att det bara plaskade om fötterna på våra tappra spelare och att bollen bara ibland for dit den skulle. Att de inte riktigt fick spela fotboll utan snarare utsattes för någon slags extremsport. Att se dem frysa så att de skakade och (nästan) grät.

Men. Ändå älskade jag. Också idag. Att få se dem spela fotboll är ren glädje. Att få se dem heja på varandra, att se tränarna outtröttligt uppmuntra och feedbacka och stötta. Att se lagledaren ta av sig egen jacka för att kunna ge värme till en darrande spelare. Att se en förälder springa till bilen och leta efter vantar till en annan förälders barn. Att se ens eget barn säga ”bra spelat idag” till en lagkompis efter en förlust och en oavgjord match. Att se flera av lagkompisarna säga samma sak till ens eget barn. Aj aj, det gör så gott åt hjärtat.

(Nästan) ingen av de här barnen kommer att bli proffsspelare – men säg inte åt dem att jag har sagt det. Men just de här barnen ska bygga vår framtid, de ska bära samhället på sina axlar. De är morgondagens läkare, poliser, företagsledare, lärare, sjukskötare, politiker… Allt de lär sig nu om lagarbete, om att se och uppmuntra andras styrkor, om att kämpa tillsammans i med- och motgång och om att hjälpa varandra kommer de att bära med sig i det. Det är så sjukt bra och viktigt. Ännu bättre och viktigare än att sätta passningar och målskott och hörnor och frisparkar. Faktiskt.

Så därför: till alla er juniortränare och lagledare – TACK! Ni gör på riktigt världen bättre. Ni ger våra barn, oss och vårt samhälle så ofantligt mycket. Tack för att ni ger av er tid och era krafter. Det är värt oändligt.

Jag tar tillbaka. Också idag älskar jag helt och fullt att vara fotbollsförälder. Och när jag känner av mina tår igen kommer den kärleken att svämma över.

Selfie från bilen på väg hem. Sex timmar efter start hemifrån. Älska Fredrik!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s