Det finns mycket jag skulle kunna säga om lilla jul 2020. Till exempel att det var första gången på hur länge som helst som vi gav den kvällen lite magi. Eller att det var första gången på (nästan) hur länge som helst som coronan kändes långt borta. Eller att vi firade med älskade bästa vänner. Eller att det var snöigt och vackert och att bara det är värt ett eget blogginlägg som kanske kommer senare.

Men i just den här stunden när lilla jul snart blir första advent vill jag säga att jag älskar min förstfödda dotter så ofantligt mycket och att hon och jag är allra bäst när vi är allra mest. Vi har det helt enkelt bäst tillsammans när vi är mest tillsammans och så länge som vi har det på det sättet kommer jag att göra allt jag kan och lite till för att se till att vi får vara tillsammans. Mycket.