Hon går inte genom livet. Hon studsar. Jag vet faktiskt inte om det finns en starkare berättelse om livsglädje än att fötterna rätt sällan kommer i kontakt med marken.
Ett annat glädjetecken är att hon sjunger väldigt mycket. Just nu är favoriten Tre pepparkaksgubbar (vem försöker jag lura här? Den heter ju Vi komma, vi komma). Men hon skapar också egen musik. Ibland bra sådan, ibland nästan övernaturligt bra. Gud älskar dig så mycket, Gud tycker om dig sjöng hon idag när hon byggde med duplo i hallen.
Hon har så mycket liv inne i sig, den människan. Jag älskar att vi andra får se glimtar av det. För det finns mycket vackert i det livet.
